Unohtuivatko laihialaisten kielelliset oikeudet?

Hur blev det med Laihelabornas språkliga rättigheter?

(Julkaistu 2.10.2024 Ilkka-Pohjalaisessa, 3.10.2024 Vasabladet)

RKP usein vetoaa kielellisten oikeuksien toteutumiseen, kun uhattuna on ruotsin kielen asema tai palvelujen toteutuminen omalla äidinkielellä. Nyt Pohjanmaan hyvinvointialueella näyttävät unohtuneen suomenkielisten laihialaisten kielelliset oikeudet: Laihian kunnan yleislääketieteen osasto lakkautettiin ja jopa ennakoitua aiemmin.

Ilkka-Pohjalainen pureutui aiheeseen varsin ytimekkäästi pääkirjoituksessa (4.9.) todeten, ettei Laihian osaston lakkauttamista voida perustella Vaasan läheisyydellä, mikä on 28 kilometrin päässä, sillä samanaikaisesti säilyy Mustasaaren osasto, joka on vain 6 kilometrin päässä Vaasasta.

Myös Vaasan vieressä olevien kuntien Vöyrin ja Maalahden yleislääketieteelliset osastot säilyivät. Osastoja jäi myös Kristiinankaupunkiin, Närpiöön, Pietarsaareen, Uuteenkaarlepyyhyn ja Vaasaan.

Pohjanmaan hyvinvointialueella suomenkieliset ovat täysin RKP:n päätösten varassa. Poliittisten voimasuhteiden vuoksi RKP:llä on käytännössä valta sanella, kuinka palvelut järjestetään: aluevaltuuston 59 jäsenestä 32 on RKP:stä ja aluehallituksen 13 jäsenestä on kahdeksan. Eli suomenkielisiä tai muita puolueita ei tiukan paikan tullen tarvitse kuunnella.

Mielestäni pelkästään jo eri kieliryhmien ja puolueiden välisen yhteistyön kannalta Laihian yleislääketieteen osaston lakkauttaminen oli kömmähdys, koska kyseessä oli hyvinvointialueen ainoa täysin suomenkielinen kunta.

Itse kuulun Pohjanmaan hyvinvointialueen kansalliskielilautakuntaan, jonka tehtävänä on valvoa suomenkielisten kielellisten oikeuksien toteutumista. Meidät lautakuntana sivuutettiin, eikä edes lausuntoa pyydetty koskien suunnitelmia lakkauttaa Laihian osasto.

Tiedetään, että työvoimapula hoitoalan henkilökunnasta on kova. Tässä mielessä Laihian osasto oli hyvin vetovoimainen suomenkielisten hoitoalan ammattilaisten silmissä. Ruotsin kielen taito ei ollut edellytys viran saamiselle yksikielisessä Laihian kunnassa.

Nykytilanteessa hyvinvointialueen lupaus tarjota potilaalle hoitoa tämän äidinkielellä ei välttämättä toteudu laihialaisille.

On tullut ilmi, että Närpiöön tai Maalahteen jatkohoitoon lähetetyt potilaat eivät ole kokeneet tulleensa ymmärretyiksi suomen kielellä. Toisaalta, vaikka hoitoa saisikin suomeksi, voivat potilaat kokea yksinäisyyttä osastolla ollessaan, jos eivät viereiset potilaat puhu suomea.

Ei ole olemassa myöskään seurantamenetelmää, jonka avulla voitaisiin varmistua, että laihialaiset saavat jatkossa aina hoitoa äidinkielellään. Tästä syystä selkeintä on perua Laihian yleislääketieteen osaston lakkautus, jotta varmistetaan kielellisten oikeuksien toteutuminen suomenkielisille laihialaisille.

Tomi Kaunismäki (kd.)

vara-aluevaltuutettu, kansalliskielilautakunnan jäsen

kaupunginvaltuutettu

Vaasa

————————————————————————————————-

Hur blev det med Laihelabornas språkliga rättigheter?

Ofta så hänvisar Svenska Folkpartiet till de språkliga rättigheternas förverkligande när det svenska språkets position eller serviceutbudet på svenska är hotade. Nu har emellertid man glömt de finskspråkiga Laihelabornas språkliga rättigheter inom Österbottens välfärdsområde: den allmänmedicinska avdelningen i Laihela lades ner t o m snabbare än man tidigare planerat.

Ledaren på Ilkka-Pohjalainen (4.9.) påpekar starkt att man inte kan begrunda nedläggningen av Laihela avdelning med närheten av Vasa (28 km). Samtidigt så bibehålls avdelningen i Korsholm som ligger bara 6 km från Vasa.

Även de närliggande allmänmedicinska avdelningarna i Vörå och Malax får bli kvar. Avdelningar i Kristinestad, Närpes, Jakobstad, Nykarleby och Vasa hotas inte med nedläggning alls.

Inom det österbottniska välfärdsområdet så är det Svenska Folkpartiet som håller i taktpinnen. De politiska maktstrukturerna ger i praktiken SFP makten att bestämma hur man ordnar med all service: inom områdesfullmäktige så är det 32 medlemmar av 59 från SFP och inom styrelsen 8 av 13 medlemmar är från SFP. Alltså, när det verkligen gäller, så behöver man inte lyssna alls till de finskspråkiga, eller andra partier.

Jag anser att redan med tanke på olika språkgruppers och partiers samarbete så borde man ha kunnat bestämma om bibehållandet av den enda finskspråkiga allmänmedicinska avdelning inom området. Nedläggninen var helt enkelt ett misstag.

Jag är medlem inom välfärdsområdets nämnd för nationalspråkliga rättigheter, och denna nämnd har för uppgift att bevaka att de finskspråkigas rättigheter bli förverkligade. I detta ärende så blev vår nämnd åsidosatt, och välfärdsområdet hade inte ens begärt något utlåtande från oss gällande nedläggningen av Laihela avdelning.

Vi vet att arbetskraftsbristen är skriande inom hälsovården. Med tanke på detta faktum så var Laihelas avdelning mycket attraktiv för de enbart finskspråkiga vårdare. För att kunna få tjänst inom Laihelas enspråkiga avdelning så hade man inte krav på det svenska språkets kunnande alls.

I det nuvarande läget så kan välfärdsområdet inte förverkliga kravet för patienten att få service på sitt eget språk. Det har visat sig att patienter som hänvisats till Närpes eller Maalahti för fortsatt vård inte har känt sig förstådda på finska. Och, även om man skulle få service på sitt eget språk så kan patienterna uppleva ensamhet på avdelningar där andra patienter inte talar finska alls.

Det finns inte heller någon övervakningsmetod för att säkerställa att Laihelaborna alltid får vård på sitt modersmål i framtiden. Därför vore det enklast att upphäva nedläggningen den allmänmedicinska avdelningen i Laihela. Så kunde man på bästa möjliga sätt försäkra de språkliga rättigheternas förverkligande för de finskspråkiga Laihelaborna.

Tomi Kaunismäki (kd.)

ersättare, Österbottens välfärdsområdesfullmäktige

medlem, nationalspråksnämnden

ledamot, stadsfullmäktige

Vasa